Kost & Kropp

Om musklerna inte får arbeta försämras funktionen och slutligen förtvinar de. Detta kan ske efter en skada eller sjukdom, men även efter stillasittande och inaktiv livsföring. Astronauterna ger oss tydliga bevis på att en inaktiv muskulatur ger en kraftigt försämrad status i kroppens samtliga system.

En styrketräningsapparat som, till skillnad från traditionell utrustning (en så kallad jo-jo-maskin), är oberoende av gravitationen, har därför utvecklats, med goda resultat. Erfarenheterna om utvecklandet av träningsprogram i gymmaskiner för astronauter har även kunnat föras över på äldre samt rehabilitera de patienter, vilka drabbas av muskelförtvining till följd av sjukdom eller skada.

Källa: Alkner B. Effects of unloading and resistance exercise on skeletal muscle function, size and composition in man, Karolinska institutet; 2005; samt lakartidningen.se.

Dagens Medicin skriver om en ny avhandling som tittat på möjligheterna att ändra hälsoskadliga vanor:

Det är svårt att ändra sina vanor - även för dem som vet att de leder till hjärt-kärlsjukdom. Vården borde därför använda skrämselpropaganda oftare, enligt en ny avhandling.

Per Andersson anser enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet att ett sätt för hälso- och sjukvården att motivera patienterna till ett mer hälsofrämjande beteende är att använda hotet om sjukdom som ett verktyg, det vill säga försöka skrämma dem till förändring.

Filosofie doktor Sofia Kjellström väcker enligt Läkartidningen i sin avhandling Ansvar, hälsa och människa – en studie av idéer om individens ansvar för sin hälsa…

…frågan om delar av dagens ohälsa skapas av diskrepansen mellan de krav som ställs och människors faktiska förmågor. Om människor behöver utveckla nya förmågor blir en slutsats att nya metoder för förebyggande hälsoarbete behöver skapas.

I en intervju med suntliv.nu (ett arbetsmiljöprogram för kommuner, landsting och regioner) menar Sofia Kjellström att “bara 30 procent klarar att ta ansvar för sin hälsa“:

Alla vet att vi ska äta sunt och motionera. Vi läser om hälsa och personlig utveckling. Ändå mår många dåligt både fysiskt och psykiskt. Motsägelsefullt, men förståeligt eftersom vi inte klarar att tillämpa våra kunskaper, menar forskaren Sofia Kjellström.

Hur upplever du det; klarar du av att ändra dina dina vanor - eller är den fria viljan bara en illusion?

Statens folkhälsoinstitut kommunicerar i ett pressmeddelande ut att Gunnar Ågren startar en blogg på institutets hemsida:

Syftet med Gunnar Ågrens blogg är att kommentera aktuella folkhälsofrågor. Han vill också sprida kännedom om nya fakta som kommer fram i institutets verksamhet, men också i den internationella folkhälsodiskussionen.

- Folkhälsa är ett brännbart ämne och det kommer varje dag in många frågor till institutet. Bloggen är en möjlighet att ge snabba svar eller kommentarer, säger Gunnar Ågren.

Om du missade programmet “Samtal med / Birgitta Strandvik / Det livsviktiga fettet” när det sändes i SVT1 eller Kunskapskanalen, så finns möjligheten att se det på webben hos UR:

Vi blir allt tjockare. Men det beror inte på att vi äter för mycket fett. I stället är det balansen mellan fettsyrorna som är fel. Det menar läkaren Birgitta Strandvik som forskar om fettsyror vid Göteborgs universitet.

Vilken betydelse har fettsyror för att små barn inte ska drabbas av fetma och diabetes när de blir vuxna?

Umeå universitets informationsenhet har skickat ut ett pressmeddelande:

Forskare vid Umeå universitet har identifierat ett protein som har en viktig roll i kroppens fettomsättning. Proteinet har en unik förmåga att binda till enzymet lipoproteinlipas och göra det inaktivt, visar professor Gunilla Olivecrona med medarbetare i en artikel i det kommande numret av tidskriften PNAS.

Att det ska ta så lång tid innan det kommer ett piller som tillåter oss att äta vad vi vill utan att gå upp i fettvikt…

I ett pressmeddelande i dagarna från Luleå tekniska universitet refereras en studie av Inger Jacobsson - baserad på en undersökning som gjorts på 30 damfotbollslag i division II och Allsvenskan - som visar att skadefrekvensen ökar i samband med menstrationen:

Fotboll är den största kvinnliga lagsporten i Sverige och utövas av mer än 56.000 spelare äldre än 15 år. I världen finns i dag ungefär 40 miljoner kvinnor i över 100 länder som spelar fotboll.

Att skador förekommer inom sporten är välkänt, men mindre känt är att både den geografiska region spelaren återfinns i och den nivå hon spelar på kan kopplas samman med skadefrekvensen. Dessutom riskerar kvinnliga fotbollsspelare fler skador i samband med menstruation.

Västerbottens Folkblad och Västerbottens-Kuriren skriver mer om studien.

I en tidigare studie på Luleå tekniska universitet undersöktes ett elitinnebandylag:

Ett elitinnebandylag (n=20) studerades under säsongen 2000/2001, gällande längd, vikt och rörelseomfång (ROM) samt skadepanorama i relation till menstruationscykeln.

Vår studie kunde inte påvisa något samband mellan skadetillfälle och tidpunkt i menstruationscykeln eller mellan skador och ROM.

I en artikel vid namn Menstruation inget hinder för idrottande tjejer på damfotboll.com från 2001 refereras också Inger Jacobson:

Inger Jacobson är sjukgymnast och forskar om skador inom damfotbollen. Hon har också jobbat med damernas U21-landslag i sju år. Hennes erfarenhet är att idrottande tjejer har mindre problem med sin mens än andra.

- Flickor som idrottar har mer regelbunden och mindre smärtsam mens än flickor som inte idrottar. Jag har mest erfarenhet av damlag men har aldrig upplevt att mensen skulle hämma dem i sin idrottsutövning. Jag har inte hört något från flicksidan om detta heller. Ett stort antal studier visar tvärtom att fysisk aktivitet lindrar smärtan. Det har till och med blivit en behandlingsform, berättar Inger Jacobson.

Netdoktor.se refererar att fler skador sker strax före mens:

Gynekologen Jesper Möller-Nilsen och professor Mats Hammar i Linköping har kommit till liknande slutsatser i en studie av hur hormonerna under menscykeln påverkar risken för skador under fotbollsträning eller -matcher. Slutsatsen blev att den första delen av menscykeln också är säkrare att träna under: skadefrekvensen är högre perioden före mens.

DN rapporterar om en studie (Neuromuscular performance and balance during the menstrual cycle and the influence of premenstrual symptoms - se även PubMed) där en teori framförs om orsaken till fler skador:

Kvinnor skadar sig oftare än män i bollidrotter. Den ökade skadeförekomsten har i olika studier visat sig vara 2-8 gånger högre. En ny studie visar att kvinnor med premenstruella besvär har sämre koordination dagarna före menstruationen.

I en biartikel refereras viss spelarskepsis mot teorin:

En förutsättning för att minska risken för skador dagarna före menstruation är att träningen läggs upp individuellt. I storsatsande Djurgården/Älvsjö är den delvis det. Men spelarna är skeptiska.

Andra teorier om varför kvinnor skadar sig oftare än män i idrott:

• Mindre muskelmassa
• Svagare muskler och ligament
• Anatomiska olikheter

I dagens DN finns en notis om en studie som gjorts i USA. Forskarna sammaställde studier som omfattade mer än 250 000 personer, och undersökte om det gick att göra någon koppling mellan BMI och risken att dö i hjärtinfarkt.

Det visade sig att personer som enligt BMI-skalan klassas som överviktiga (BMI 25-30) löpte den lägsta risken att dö i hjärtinfarkt. Feta (BMI 30-35) löpte samma risk som normalviktiga (BMI 20-25). Högst risk löpte de som var kraftigt överviktiga (BMI 35 och uppåt), följda av personer med BMI under 20.

En stor orsak till att BMI är ett dåligt verktyg för att avgöra risken för hjärtinfarkt är att BMI inte skiljer på fettvikt och muskelvikt, och ytterligare en orsak till att BMI inte skall användas på enskilda invidider utan som statistikt verktyg på stora folkgrupper.

Källa: DN, pappersupplagan, söndag 20 augusti (tyvärr finns inte artikeln online än)

Andra bloggar om: bmi, övervikt, hjärtinfarkt

Dieter och mat är som alltid på tapeten, inte minst då den stora rapporten som tyder på att fettsnål mat inte skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar eller vissa former cancer. Den rapporten är intressant. Frågan är bara vad man ska dra för slutsatser av den?

Att man ska äta mer fett?

Nja. Studien gjorde ingen skillnad på bra och dåliga fetter.

Skillnaden i vikt mellan gruppen som åt mer fett och gruppen som åt mindre fett var inte heller speciellt stor i slutet av studien. Det beror på att gruppen som åt mindre fett kompenserade genom att äta mer kolhydrater. Det var en del av upplägget på dieten. Det bevisar bara att energi är energi oavsett källa. För att gå ner i vikt behöver den totala energimängden minskas, snarare än bara kolhydrater eller bara fett.

Jag tycker att man ska ta resultatet av studien med ro. Kroppen har utvecklats under miljontals år, och den har oftast behövt lite av allt för att fungera. Att ensidigt utesluta en del av kosten och tro att man har svaret är lite naivt, vare sig det gäller fett, kolhydrater eller protein. Ät gärna mer av de goda fetterna och se till att kolhydraterna kommer från oraffinerade källor som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter.

Andra nya studier som rör området kost, vikt och hälsa:

En studie som följt 7000 spanjorer under två år visar att snabbmat är en viktig bidragande orsak till viktökningen i Spanien, som idag är ett av Europas fetaste länder. Snabbmaten är full av raffinerade kolhydrater och innehåller väldigt lite fibrer, vilket påverkar både mättnadskänslan och energitätheten i maten. Ju energitätare mat är, desto mindre mättande är den per kalori vi får i oss.

En annan studie visar att dietprodukter inte minskar övervikten i samma utsträckning som vi köper dem. Svenska Dagbladet hade igår en artikel som baseras på samma studie, men där skrev man på ett sådant sätt att det kunde uppfattas som om det var frågan om så kallad mervärdesmat (functional food). Mervärdesmat är livsmedel som har dokumenterad vetenskaplig effekt på hälsan, men inte nödvändigtvis vikten. Studien rör alltså dietprodukter som till exempel nyckelhålsmärkt mat eller andra dietprodukter. Personer som äter dessa dietprodukter tenderar att “unna sig något gott” eftersom de varit “duktiga”, vilket förtar effekten av själva “diet”-delen av produkten.

Sist, men inte minst, skriver WebMD om forskning som visar på att kvällsmat inte gör att vi går upp i vikt. Studien är utförd på apor, vilket gör att man ska vara försiktig med att översätta den till människor. Trots det är resultatet väntat: det är den totala mängden energi vi får i oss som spelar roll för viktökning, inte när vi får i oss energin. Jag minns fortfarande när jag såg Oprah Winfrey i ett av sina program berätta om sin viktminskning, att hon aldrig åt efter klockan 18 för “allt det satte sig på rumpan direkt”. Det säger mer om hennes energiintag på dagen än om lämpliga tidpunkter att äta, och det bekräftas alltså av denna studie.

Diabetiker som äter en diet med hög andel fett, till exempel lågkolhydratdieter där kolhydraterna ersätts med fett, är mer känsliga för hjärtproblem. Det är resultatet av en studie som publiceras i numret av Journal of the American College of Cardiology som kommer ut imorrn.

Studien, där elva icke-diabetiker jämfördes med 11 personer med diabetes typ 1, visar att diabetikers hjärtmuskelceller är inställda på att utvinna energi ur fett medan icke-diabetikers hjärtan lika gärna använder både kolhydrater och fett. Att utvinna energi ur fett är en process som kräver mer syretillförsel än att utvinna energi ur kolhydrater, vilket leder till att när syretillförseln till hjärtat av någon anledning försämras råkar diabetiker med högt fettingag oftare illa ut än icke-diabetiker.

Forskarna såg också att en processen där fett omvandlas till energi tenderar att öka fettansamlingen i hjärtmuskelcellerna, vilket kan leda till hjärtproblem.

Nästa steg är att se om diabetiker med diabetes typ 2 visar på samma tendenser. Ett utdrag ur studien finns att läsa på Washington School of Medicines hemsida.

Henrik Höjer skriver på Forskning & Framsteg om en studie som visar att vi häller mer i glas som är låga och breda än i glas som är höga och smala. Nu ska det tilläggas att studien gick ut på att försöka med ögonmått hälla i ungefär 4,5 centiliter i glasen, men den visar att vi luras av glasens form när vi ska bedöma mängden innehåll. Försökspersonerna hällde i en tredjedel för mycket i snitt. Till och med professionella bartenders hällde i mer i de låga, breda glasen - även efter att de fått träna och blivit tillsagda att ta tid på sig.

Det här är intressant. Tallrikarnas ökade storlek pekas ut som en av orsakerna till att övervikten ökat. Man fyller på tallriken, helt enkelt, och större tallrik innebär mer mat. Den här studien visar att glasens form påverkar hur mycket vi tror att vi häller i. Forskarna bakom studien har ett bra användningsområde för studien: som förälder med (små-)barn kan man använda sig av höga och smala glas när man serverar läsk eller saft, och av låga, breda när man serverar mjölk eller andra nyttigheter.

På samma spår såg jag något ovanligt när jag var Karlstads Universitet senast. Lunchrestaurangen där har självservering, rätt ordinär storlek på mattallrikarna och inga salladsassietter. Det i sig är ovanligt idag, de flesta lunchrestauranger har små tallrikar vid salladen. Det som gjorde det hela ännu ovanligare var att det vid salladsbuffén stod en skylt om att de inte använde sig av salladsassietter för att de förespråkade tallriksmodellen. Smart!