Kost & Kropp

Som många har läst (TT-telegrammet har publicerats hos de flesta media efter ett reportage i dagens Metro) så greps Tomislav Boduljak - för sin muskelmassas skull:

27-årige Tomislav Boduljak från Älvsjö är lång och grov. Välpumpad absolut. Men onormal? Ja, det tyckte en kvinnlig polisassistent som fick se honom på Kungsgatan när han var på väg hem efter en utekväll med sin kompis.

Tomislav förnekade att han använt någon form av dopingpreparat, men polisen bestämde på stubben att han var skäligen misstänkt för dopningsbrott. Hans muskler var onormala, enligt polisen.

Såklart så var det dopningsprov han fick lämna negativt. Nu kan du se och höra honom hos Expressens webbtv (Klicka på “Nyheter” sedan “Sverige”, direktlänkar till videoklippen verkar inte längre fungera):

Troligtvis har polisassistenten genomgått utbildning som syftat till att kunna identifiera dopade individer (bland annat) på musklernas utseende. Ivrigheten att testa de (nyligen?) inhämtade kunskaperna straffade sig - den “uppenbart dopade” personen var inte dopad. Med mer erfarenhet hade polisassistenten inte misstänkt Tomislav Boduljak för dopning…

Teorin är sund, genomförandet stank.

För teorin bakom individuella musklers utseende vid dopning kan man läsa Anders Erikssons doktorsavhandling från Umeå Universitet (PDF): Strength Training and Anabolic Steroids: A comparative study of the vastus lateralis, a thigh muscle and the trapezius, a shoulder muscle, of strength-trained athletes:

Strength training is widely used to increase performance in sports with high physical demands. The use of drugs such as anabolic steroids among athletes is a wellknown phenomenon, and the effects of these drugs on physical performance documented.

The studies presented in this thesis focused on the mechanisms of muscle fiber hypertrophy in the vastus lateralis and the trapezius muscles of strength trained elite athletes. The main hypothesis was that the muscle adaptations to strength training and anabolic steroids are muscle specific.

Hypotesen visade sig stämma, undersökningarna som ligger till grunden för doktorsavhandlingen visar på skillnader i hur olika muskelgrupper reagerar på supplementering med anabola androgena steroider. Från slutsatsen:

The adaptation processes differ between muscles, supporting the concept in the Umeå muscle research group that each muscle is unique.

Ett bland många reportage om effekterna av Anders Erikssons forskning finns hos Piteå-Tidningen:

Det började med en doktorsavhandling, och slutar med att antidopningsbyrån Wada förlänger straffet för steroiddopning från två till fyra år.

- Visst är det roligt att jag nu får erkännande för min forskning, säger Anders Eriksson.

Ännu mer hos Luleås Tekniska Universitet:

Anders Eriksson är nybliven lektor i medicinsk vetenskap på LTU och doktor i medicinsk biologi. Hans forskning om anabola steroiders effekt på musklerna har fått stor uppmärksamhet internationellt. Han har bland annat visat att effekten av dopning finns kvar även många år efter att användningen av preparaten upphört.

Erikssons förflutna som tyngdlyftare i landslaget har haft stor betydelse både för hans karriärval och som hjälp för att få kontakt med villiga försökspersoner.

Andra bloggar om: polis, muskler, gym, träning, dopning

I Luleå så flyttar ett nystartat gym in i bibliotekets gamla lokaler, skriver NSD:

Från finkultur till kroppskultur. Luleås gamla bibliotek förvandlas till toppmodernt gym. Ut med böcker och in med hantlar.

- Det ska bli Sveriges fräschaste, säger gymägarna Susanne Westerlund och Pernilla Forsberg.

I den engelska staden Liverpool har man valt en annan väg. Där behåller man böckerna i biblioteken - men ställer in gymutrustning i lokalerna. Besökarna kan träna på maskiner av märket Technogym mellan läsandet av böcker, tidningar eller lån av bibliotekets datorer.

Man behöver inte ens byta om, och en instruktör står tillhanda! Tanken från stadens ledning är att ge Liverpoolborna så många tillfällen till träning som möjligt under parollen “Active City”. Försöket slog väl ut, och nu kommer träningsredskapen också till andra platser i staden, såsom flygplatsterminalen:

Executive member for leisure, Councillor Colin Eldridge said: “In Liverpool we are constantly working on innovative ways to get people fit. We’ve already introduced gym equipment in our libraries and now we hope to urge many more people to get active by training in the terminal.”

“Millions of people pass through the airport every year, flying into and out of the city. This is about encouraging everyone to build exercise into their daily routine, whether they are waiting for a plane or simply looking to get rid of the extra pounds they put on holiday!”

Läs även i Redskapsguiden om Svensk Fitness, som marknadsför märket Technogym i Sverige.

Andra bloggar om: bibliotek, gym, hälsa, träning

DN Debatt publicerar idag uppmaningen från Svenskt Sportforum (med draghjälp av Susanna Kallur och en rad andra idrottsprofiler) om att fetmautvecklingen hos barn nu måste bromsas. Kravet är införsel av en timme idrott om dagen i skolan:

Antalet idrottstimmar i skolan har stadigt minskat. Samtidigt blir allt fler barn feta och löper större hälsorisker. Och det är de socialt mindre gynnade barnen som drabbas mest. Tevetittande, tevespelande och lek med datorer är så utbrett att idrott som spontan lek närmast upphört.

Den organiserade idrotten når inte alla och de som inte rör sig alls blir bara fler. Skolan är den enda instans som når alla barn men Sverige tillhör bottenligan i Europa när det gäller antalet idrottstimmar.

Vi, liksom flertalet svenskar, kräver en timme om dagen för våra skolbarn, skriver 19 idrottsstjärnor, idrottsaktiva, forskare, läkare och lärare.

Införseln på DNs debattsida, trots att det är mitt i sommartorkan, är en framgång för branschföreningen Svenskt Sportforum. Det är nämligen först vid publiceringen på DN-debatt TT (Tidningarnas Telegrambyrå), och därmed majoriteten av sveriges medier i olika former, ser det som en nyhet. Varken tidigare pressrelease, inlägg på hemsidor, Blekinge Läns Tidnings eller Västerbotten-Kurirens debattsidor gav samma legitimitet.

En bakgrund om Svenskt Sportforum och uppropet, samt länkar till sammanställning av forskning kring aktivitet i skolan, finns i denna Kost & Kropp-bloggpost: Skolidrott: Svenskt Sportforum vill ändra lagen:

När de samlat in 1 miljon namnunderskrifter tänker de kräva en ändring av skollagen hos Regeringen och Riksdagen.

Andra bloggar om: barn, dn, dn debatt, hälsa, idrott, politik, skolan, tt

Sportfack (Sveriges ledande tidning för sportbranschen) rapporterar om organisationen Svenskt Sportforums mål som ska uppnås via ett nationellt upprop: en timmes idrott om dagen för alla skolelever:

Bristen på motion kostar samhället miljardbelopp årligen, menar Svenskt Sportforum. Därför kräver nu organisationen att politikerna tar frågan på allvar och ökar antalet idrottstimmar i skolan.

När de samlat in 1 miljon namnunderskrifter tänker de kräva en ändring av skollagen hos Regeringen och Riksdagen.

Läs mer om och skriv under uppropet på följande länk:

e-health.se rapporterar från en träff mellan beslutsfattare och forskare på Karolinska Institutet i februari 2007:

Om ohälsotalen bland barn och ungdomar ska sjunka behövs en attitydförändring vad det gäller fysisk aktivitet! Mer schemalagd tid för skolgympa är rätt väg att gå.

– Träning och motion ska vara som att borsta tänderna för ungdomar när de går ut skolan, sa Suzanne Lundvall, doktor i pedagogik och prorektor vid Gymnastik och Idrottshögskolan.

Mer information och bakgrund finns också att få hos Svenska Idrottslärarföreningen. I NCFFs temanummer “Fysisk aktivitet i skolan” (PDF-dokument) sammanställs forskning kring aktivitet i skolan:

NCFF är ett nationellt resurscentrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, i detta temanummer om fysisk aktivitet hoppas vi du ska finna intressanta tips och idéer som stimulerar din skola att erbjuda många tillfällen till daglig fysisk aktivitet framöver.

Svenskt Sportforum är en branschförening för alla aktörer på den svenska sportmarknaden, vars förhoppning är…

…att inspirera svenskarna att röra på sig mer. Genom att belysa förebilder som eldsjälar, frivilliga, ledare, tränare och inte minst idrottsstjärnorna kommer vi att visa på, och understryka, glädjen och lusten med sport, motion och friluftsliv.

Föregångaren till Svensk Sportforum var Leverantörsföreningen för Sport- och Fritidsartiklar vars ombildning Sportfack rapporterade om tidigt 2006:

Spofa – Leverantörsföreningen för Sport- och Fritidsartiklar – läggs ned med omedelbar verkan och istället har organisationen Svenskt Sportforum bildats. Den nya organisationen är tänkt att samla sportbranschens alla aktörer – leverantörer, kedjor, butiker, organisationer och även media – för att gemensamt propagera för sport och fritid.

Tillsammans med Sollentuna Expo Center arrangerar Svenskt Sportforum också den årliga sportfackmässan Swesport samt Sportakademin Skidor. Den Temo-undersökning av svenskarnas motionsvanor, Motionsbarometern, som Svensk Sportforum genomförde rapporterades om hos bland annat DN och DI:

Svenskarna är dåliga på att motionera, visar en ny undersökning. Färre än fyra av tio svenskar motionerar mer än 30 minuter minst tre gånger i veckan.

FRISK - Friskvårdsföretagens branschorganisation - sände igår ut en pressrelease om den åtgärd de under en längre tid har planerat, och nu genomfört mot vad som kan kallas Friskis&Svettis ekonomiska dopning:

Friskis och Svettis anmäls till Skattemyndigheten och Konkurrensverket av branschorganisationen Frisk, friskvårdsföretagens Branschorganisation för att de konkurrerar på andra villkor då de kan bokföra kostnader hos den ideella föreningen eller aktiebolag utifrån vad som är skattemässigt mest lönsamt.

Dagens Industris artikel i ärendet har i dagsläget genererat hela 55 kommentarer, and counting. Barometern Oskarshamns-Tidningen rapporterar ur ett lokalt perspektiv:

Den bärande invändningen mot den ideella organisationen är att den uppför sig precis som vilket annat gym eller fitnessföretag som helst, men har helt andra ekonomiska förutsättningar.

- I Kalmar får föreningen kommunala och statliga bidrag på närmare en halv miljon kronor. Det är nog mer än vad konkurrenterna tillsammans kan uppvisa i vinst, säger Pelle Ström, en av ägarna till Kalmar Fitness Center.

I dag har Friskis & Svettis samlat sig till försvar mot de “grundlösa påståendena”, läs mer hos Dagens Industri (värst vad många kommentarer artiklarna hos dem drar ihop) och Dagens Nyheter:

Kärnfrågan i konflikten mellan Frisk och Friskis & Svettis handlar om några orter där Friskis & Svettis föreningar tvingats bilda aktiebolag för att kunna få tillgång till lokaler.

- Jag är inte orolig för Frisks anmälan. Idrottsskatteutredningen har nyligen också bekräftat att vi kan fortsätta vår verksamhet i nuvarande form, säger Friskis & Svettis generalsekreterare Anna Iwarsson.

Mer om Friskis & Svettis generalsekreterare Anna Iwarsson finns att läsa hos Friskispressen:

Ena dagen är hon på regeringskansliet. Andra dagen står hon på scenen och visar rumpan. Att vara ansiktet utåt i en av Sveriges största idrottsföreningar kräver att man är rörlig.

En självklarhet för Anna Iwarsson, F&S generalsekreterare och blivande trebarnsmor.

Konsumentföreningen Stockholm skriver idag i ett pressmeddelande:

Näringsinformationen för över hälften av de cirka 1450 livsmedlen i Livsmedelverkets databas är nästan 20 år gammal. Vissa värden är ända från 1950-60-talet. Det finns därför en risk att näringsdeklarationer på förpackningar, kostråd och underlag till kostundersökningar blir felaktiga.

– Det är inte acceptabelt att över hälften av värdena är så gamla med tanke på hur mycket som hänt inom livsmedelsframställningen de senaste åren. Verket har pengar för att analysera 35 prov per år. Med den takten tar det 22 år innan livsmedelsdatabasen är uppdaterad, säger Louise Ungerth.

– Arbete måste påskyndas. Vi ber regeringen att ge Livsmedelsverket resurser så att det de kommande fem åren skapas en aktuell livsmedelsdatabas, som sedan kontinuerligt uppdateras. Då skapas förutsättningar för ett aktivt arbete med kost- och hälsofrågor på alla nivåer i Sverige, säger Louise Ungerth.

Andra bloggar om: livsmedelsverket, transfett, transfetter, vitaminer, mineraler

Tidigare noterade vi att idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth aviserade möjligheten till en förändring i definitionen av friskvård (att bl a golf och ridning inte längre skulle klassas till “exklusiva sporter”), sedan att finansminister Anders Borg satte ner foten och meddelade att han inte avser att förändra skattelagstiftningen.

Skam den som ger sig, Svenska Golfförbundet rapporterar idag om den kampanj som dragits igång:

Med tio minuters upplysningsfilm, följebrev och faktablad, står Svenska Golfförbundet redo för en kampanj där man propagerar för golfen i friskvårdshänseende. Den första målgruppen är politikerna i riksdagens skatteutskott.

De kommande veckorna är i högsta grad avgörande eftersom skatteutskottet och dess ordförande Lennart Hedqvist (m) gör bedömningen att de fyra motioner som lagts av moderata riksdagsmän - med syftet att göra golf och ridning till avdragsgill friskvård för arbetstagare - ska tas upp i riksdagen inom kort.

- Vi har fått indikationer att riksdagen ska ta beslut under perioden februari till mitten av mars, säger Staffan Östlund, kampanjansvarig - tillika marknadschef på Svenska Golfförbundet.

I en undersökning från Länsförsäkringar (pressmeddelande) som genomfördes av TNS Gallup deltog 1000 personer, hälften män och hälften kvinnor, i åldrarna 16-74 år:

Mer än en tredjedel av svenskarna anser att arbetsgivaren bör ha det yttersta ansvaret för förebyggande hälso- och friskvård för sina anställda. Nästan varannan svensk menar att ansvaret bör ligga på den enskilde individen. Frågan intervjupersonerna fick svara på löd:

Det finns ett tydligt samband mellan förebyggande hälso- och friskvård och lägre sjukfrånvaro. Tycker du att arbetsgivaren bör ha det yttersta ansvaret för förebyggande hälso- och friskvård?

Lantbrukets Affärstidning, ATL.se, skriver om en hälsosam satsning på danska biografer:

Nordisk Film ska på prov börja erbjuda biobesökare i de större danska städerna att köpa frukt och morötter som ett hälsosammare alternativ till godiset, skriver Landbrugsavisen.dk. Om försöket permanentas eller inte beror på hur bra försäljningen går under 2007.

Tillsammans med införandet av rökförbud inomhus - inklusive biografer! WTF? - samt i offentliga lokaler från och med första april 2007, innebär det att Danmark tar några små steg i riktningen bort från att vara ruttet. Sydsvenskan:

Alla partier utom Radikale har undertecknat avtalet. Dansk folkeparti har spjärnat emot och tycker att rökfriheten gått för långt. Partiets präster, kusinerna Søren Krarup och Jesper Langballe, kan ta åt sig äran/klandret av att ha bevarat enskilda kontor som rökarzon.

Kræftens Bekæmpelse och 3F som organiserar restaurangpersonal kritiserar däremot överenskommelsen för att inte gå nog långt för att skydda icke-rökare mot rök. Folketinget ska om tre år se över reglerna igen.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=vyJHTxtbC1E 620 511]

intressant.se

Förra veckan damp det ned en kokbok hemma hos alla Dalarnas tolvåringar (3462 stycken):

I ett unikt samarbete har Landstinget Dalarnas Hälso- och sjukvård, Folktandvården Dalarna och Hemköp Sverige tagit fram ”Kokboken för dig som är Ung&Hungrig”.

Det övergripande målet var att göra en inspirerande, underhållande och pedagogisk kokbok till alla ungdomar i Dalarna i åldern 12-14 år.

Den innehåller enkla och tydliga recept på god och nyttig mat, allt från den viktiga frukosten till mellanmål, lunch och middagar för fest och vardag. Kokboken ger också kunskap om hälsa, friskvård, förebyggande tandvård.

Kokboken finns också att beställa för 100 kronor styck hos Landstinget Dalarna…

Det passar nu bra att berätta om en studie som bloggen Vetenskapsnytt presenterar:

Unga som lagar sin egen mat äter också bättre. Bland annat får de i sig betydligt mer grönsaker än de som inte lagar mat.

Forskare från University of Minnesota har studerat matrelaterade vanor hos 1500 unga (18-23 år); hur de köpte och förberedde mat. En tredjedel av de som i hög utsträckning lagade sin egen mat åt också de fem rekommenderade portionerna frukt och grönt.

Resultaten publiceras i decembernumret av Journal of the American Dietetic Association.