Apropå debatten om fettskatt som med jämna mellanrum blossar upp: DN publicerade igår en undersökning som visar att fyra av tio svenskar är för att höja momsen på “godis, chips och liknande varor”. Jag är inte säker på om de själva vet vad de vill med undersökningen. Frågorna de ställt är:
“Tycker du att momsen på mat skall sänkas?”
“Tycker du att onyttig mat ska beskattas högre än nyttig mat?”
“Tycker du att momsen på godis, chips och liknande varor skall höjas?”
För det första är det helt skilda frågor, där den första överhuvudtaget inte handlar om mat och hälsa, den andra om skild momssättning på “nyttig” respektive “onyttig” mat, och den tredje om något som närmast kan liknas punktbeskattning på “onyttiga” varor. Tyvärr tar man ingenstans i artikeln upp hur gränsdragningen mellan “nyttig” mat och “onyttig” mat skall göras. Man har inte heller gjort någon annan gränsdragning i frågeställningen än det insinuanta “godis, chips och liknande varor” Är en Snickers onyttigare än en powerbar från Multipower?
Formuleringen “godis, chips och liknande varor” är också intressant. Vad innebär “liknande”? Skall beskattningen ske efter hur mycket fett eller socker något innehåller? Det skulle straffa valnötter hårdare än chips, och lax skulle straffas ut till förmån för hoki och annan mager fisk. Sockerinnehåll skulle straffa ut återhämtningsdrinkar som Gainomax hårdare än läsk, eftersom den förstnämnda innehåller mer socker. På det hela taget är frågan godtycklig och populistisk. Nyhetsvärdet är tydligen att fler svenskar blivit medvetna om att fetman är ett problem. Också det är en icke-nyhet med tanke på vilket fokus det varit på fetma och övervikt i nyheterna de senaste åren.
Jag har tidigare skrivit att jag inte tror på fettskatt, och just gränsdragningarna är det viktigaste argumentet. Det som skulle kunna fungera är att sänka momsen på frukt, grönsaker och andra nyttiga basvaror för att stimulera folk att köpa dem. Det är också lättare att definiera några få grupper av varor som “nyttiga” och därmed moms-subventionerade än att avgöra vad som är “onyttigt”.
Att priset inte är ett speciellt stort problem visas inte minst av de enorma påslag som till exempel biograferna gör och ändå lyckas sälja massor med godis, popcorn och läsk.
När vi pratar skatt får vi inte bara hänga upp oss på “energi in”, vi behöver också diskutera “energi ut”. Det är lite galet att man idag kan få göra bruttolöneavdrag för att köpa en dator, medan friskvård och motion bara får dras på nettolön. Att stimulera rörelse är ur ett folkhälsoperspektiv minst lika viktigt som att stimulera nyttigt ätande.
Läs hela artikeln hos DN
Andra bloggar om: fettskatt, mediekritik, fetma, övervikt, momspolitik